
Recension
Recension: Fun Factory Be One Finger Vibrator Magenta
Samma produkt i magenta — EAN 4255821800162.

Recension · Fingervibrator · Två motorer
Fun Factorys minsta parvibrator granskad mot tillverkarens egna specifikationer, snabbguide och prisdata från fyra svenska butiker. Två motorer i ett hus på 28 gram, fyra hastigheter plus ett slumpmönster, litiumjonbatteri på 110 mAh med USB-C, IPX7 enligt IEC 60529 — och en dokumentation som säger emot sig själv på fyra punkter.
Jämför med alla recensioner — sök, filtrera på kategori och märke, eller sortera på betyg och pris.

Fun Factory Be One Fingervibrator Purple
Den minsta produkten i jämförelsen och den enda som lämnar händerna fria: två motorer i ett hus på 28 gram som sitter mellan pekfinger och långfinger utan fästanordning. USB-C och IPX7 är rena fördelar, och tillverkaren publicerar en ovanligt komplett teknisk specifikation. Det du betalar med är drifttiden på cirka 35 minuter, bara fyra hastighetssteg — och en dokumentation där produktsidan och snabbguiden säger emot varandra om drifttid, material och laddkabel.
Lägsta pris i lager av fyra butiker · kontrollerat 12 september 2026
Fun Factory BE·ONE är en fingervibrator, och kategorin förtjänar en förklaring innan siffrorna kommer. En fingervibrator hålls inte som en penna och läggs inte mot kroppen som en klitorisstimulator. Den kläms fast mellan pekfingret och långfingret och gör hela handen till verktyget. Tillverkaren klassar den själv som en parvibrator snarare än som en soloprodukt, och formspråket följer av det: en bred, hjärtformad platta som vilar ovanpå fingrarna, ett smalt spröt som löper ned mellan dem och en enda rund FUN-knapp på ovansidan.
Specifikationen ser ut så här enligt Fun Factory: två motorer, fyra hastighetssteg plus ett femte slumpmässigt rytmprogram, tangentlås, kapslingsklass IPX7, laddning via USB-C och laddstatusindikering i knappen. Storleken anges till 7 × 2 centimeter och vikten till 28 gram. Batteriet är enligt tillverkarens snabbguide ett litiumjonbatteri på 3,7 volt och 110 milliamperetimmar. Artikelnumret för den lila varianten är FF000948PL01.
Den här genomgången handlar uteslutande om purple-varianten med EAN 4255821800148. Fun Factory säljer BE·ONE i tre färger — purple, black och magenta — och varje färg har ett eget streckkodsnummer i tillverkarens egen variantdata: svart är 4255821800124 och magenta 4255821800162. Funktionellt är de identiska, men numret är det enda som säkert skiljer dem åt när en butik lägger alla tre på samma produktsida. I Sverige säljs den lila varianten av fyra butiker till priser mellan 285 och 385 kronor, och tre av dem hade den i lager vid priskontrollen den 12 september 2026.
Det som gör produkten intressant att granska är inte tekniken i sig utan hur mycket tillverkarens egen dokumentation spretar. Drifttiden anges till 60 minuter på produktsidan och till cirka 35 minuter i snabbguiden. Materialet anges som kroppsvänligt silikon på produktsidan och som ABS, PC och silikon i snabbguiden. Längden anges till 7 centimeter av tillverkaren och till 7,3 centimeter av samtliga fyra svenska butiker. Laddkabeln står med i leveransinnehållet på produktsidan men anges uttryckligen inte medfölja i snabbguiden. Allt det reds ut nedan, och i varje enskilt fall gäller samma regel: tillverkaren väger tyngst, och avvikelsen skrivs ut i stället för att jämnas ut.
Det tekniskt särskiljande draget är att BE·ONE har två motorer i stället för en. Tillverkaren anger två kraftfulla motorer både i punktlistan på produktsidan och som symbol på förpackningen, och beskriver funktionen som att vibrationerna verkar riktat via två kontaktpunkter i stället för att sätta ett helt finger eller hela handen i svängning.
Vad det innebär i praktiken går att resonera om utifrån konstruktionen. En vibrator med en enda motor har en punkt där amplituden är störst, och ju längre bort från motorn desto mer dämpas rörelsen av materialet. Med två motorer i var sin ände av ett litet hus fördelas rörelsen över två punkter, vilket är precis vad formen lägger upp för: den breda plattan ovanpå fingrarna och det smala sprötet mellan dem. Det som går att konstatera är alltså att konstruktionen är avsedd att ge stimulering på två ställen samtidigt, inte att ge mer kraft på ett ställe.
Tillverkaren publicerar inga effektuppgifter för motorerna — varken varvtal, amplitud eller frekvens — och inte heller någon uppdelning av batterikapaciteten mellan dem. Det som finns är kapaciteten för hela produkten, 110 mAh, och den ska räcka till båda motorerna samtidigt. Det är en delförklaring till varför drifttiden i snabbguiden är så kort som cirka 35 minuter: två motorer på ett batteri som är ungefär en fjärdedel så stort som i märkets egen Laya III, som anges till 420 mAh, drar ned drifttiden i motsvarande grad.
Färgvalet är kosmetiskt, men artikelnumret är det inte. Tillverkarens egen variantdata kopplar samman färg, artikelnummer och streckkod på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera exakt vilken vara en butik faktiskt säljer:
Samtliga fyra svenska butiker som säljer den lila varianten listar antingen streckkoden 4255821800148 rakt av eller ett eget artikelnummer som är byggt kring den. Sexonic redovisar EAN-numret öppet i två fält, Blush Me och SexleksakerOutlet använder streckkoden som sitt eget artikelnummer, och Vuxen bygger in hela EAN-numret i sitt eget. Det är ovanligt tydligt för produktkategorin och gör prisjämförelsen ovanligt pålitlig — du vet att alla fyra butiker pratar om exakt samma vara i exakt samma färg.
Ett förbehåll hör ändå hemma här. Tillverkarens material använder skrivsätten BE·ONE och Be-One, och svenska butiker skriver omväxlande "Be One", "Be·One" och "Beaone". Söker du på namnet i en butikssök är det värt att prova flera stavningar innan du drar slutsatsen att butiken inte har den.
Materialfrågan är den enda egenskapen hos en intimprodukt som inte går att kompensera för med vana eller skötsel, och den avgör om produkten fortfarande är hygienisk om fem år. Här finns en skillnad mellan vad tillverkarens produktsida säger och vad tillverkarens egen snabbguide säger, och skillnaden är inte kosmetisk.
Produktsidan skriver "kroppsvänligt silikon" i punktlistan och beskriver materialen som kroppsvänliga, hypoallergena och icke porösa. Snabbguiden är mer specifik och anger tre material: ABS, PC och silikon. PC står för polykarbonat. Det betyder att produkten inte är helsilikon utan en kombination där silikonet ligger utanpå och två hårdplaster bygger upp huset och manöverdelen. Fun Factorys egen FAQ beskriver samma princip för hela sortimentet: leksakerna anges bestå av hundra procent medicinskt silikon, medan batterihus och manöverdel anges vara i kroppsvänlig termoplast.
Det här är ingen anmärkning mot produkten. Nästan varje uppladdningsbar vibrator i den här prisklassen är byggd så, och We-Vibe anger exakt samma kombination — ABS plus kroppsvänlig silikon — för Tango X. Men det är en anmärkning mot marknadsföringen, och det är värt att veta innan du jämför BE·ONE med en produkt som verkligen är silikon rakt igenom.
Silikon är ett porfritt material. En porfri yta går att göra ren, eftersom det inte finns mikroskopiska hålrum där rester kan bli kvar. Det är den enskilt viktigaste egenskapen hos ett material som ska ligga mot slemhinna, och det är därför materialdeklarationen väger tyngre än nästan alla andra rader i en specifikation. Tillverkaren skriver uttryckligen ut att materialen är hypoallergena och icke porösa, och FAQ:n lägger till att sortimentets silikon är veganskt och halal.
På just den här produkten är det silikonet som möter kroppen. Den breda plattan och sprötet mellan fingrarna är silikonklädda, medan den lilla runda FUN-knappen och partiet runt laddkontakten är den synliga delen av manöverdelen i hårdplast. Skarven mellan mjukt och hårt material är den punkt som förtjänar uppmärksamhet vid rengöring — det är där rester samlas på alla produkter som är byggda på det sättet, oavsett fabrikat.
En egenskap som följer av silikonytan och som spelar roll för just en fingervibrator: mjukt silikon ger friktion mot huden. Det är en fördel när produkten ska sitta kvar mellan två fingrar utan rem eller ring, och det är rimligen skälet till att tillverkaren kan hävda att den håller sig på plats helt utan fästanordning. Nackdelen är den vanliga för silikon — materialet drar åt sig damm och ludd i en väska eller påse, och på en ljus, lavendelfärgad yta syns det tydligare än på den svarta varianten.
Ftalater är en grupp mjukgörare som används för att göra plast — framför allt mjukgjord PVC — böjlig. Kemikalieinspektionen beskriver dem som ämnen som kan påverka hormonsystemet och försvåra fortplantning, och flera av dem är därför begränsade eller förbjudna inom EU i ett stort antal produkter. Intimprodukter är en återkommande kategori i tillsynen, just eftersom de innehåller mjuk plast som ligger mot hud och slemhinna.
Fun Factory skriver på sin FAQ att samtliga produkter i sortimentet är fria från mjukgörare, BPA och ftalater. Det är en utfästelse på sortimentsnivå snarare än en deklaration på BE·ONE:s egen produktsida, och skillnaden är värd att notera — men den gäller uttryckligen alla produkter, och förpackningen till den lila varianten bär dessutom symbolen för kroppssäkra material. Det som går att konstatera är att silikon som materialangivelse i sig är ett bättre besked än beteckningar som "TPE" eller "jellygummi", som inte säger någonting om vilka mjukgörare som ingår. Silikon behöver inte ftalatmjukgörare för att bli mjukt; mjukheten kommer från polymerens egen struktur.
Tillverkaren publicerar ingen EU-försäkran om överensstämmelse för BE·ONE, varken på produktsidan eller som nedladdningsbar handling på funfactory.com. Det som finns dokumenterat är WEEE-registreringsnumret DE66139642 och uppgiften om ansvarig person inom EU — Triple A Import GmbH, Am Lenkwerk 3 i Bielefeld på produktsidan, och FUN FACTORY Germany GmbH på samma adress i snabbguiden. Den som vill se den formella försäkran får begära den av tillverkaren.
Tillverkaren anger storleken till 7 × 2 centimeter och vikten till 28 gram i specifikationstabellen. I tillverkarens egen variantdata står vikten i stället som 0,026 kilogram, alltså 26 gram. Skillnaden på två gram är obetydlig i praktiken men visar att de två siffrorna kommer från olika system — den ena är sannolikt en avrundad produktvikt, den andra en fraktvikt per artikel.
Längden är mer intressant. Samtliga fyra svenska butiker anger 7,3 centimeter, medan tillverkaren anger 7. Blush Me skriver 7,30 cm i sin egenskapstabell, och Vuxen, SexleksakerOutlet och Blush Me använder alla samma svenska beskrivningstext där 7,3 centimeter nämns i löptext. Det handlar alltså inte om fyra oberoende mätningar utan om en gemensam distributörstext som avviker från tillverkarens avrundade 7 centimeter. Skillnaden är tre millimeter och påverkar ingenting i praktiken, men det är butikernas siffra, inte tillverkarens, och den ska redovisas som en butiksuppgift.
Tillverkaren publicerar varken höjd separat eller förpackningens mått. Det som går att konstatera om formatet är att 7 × 2 centimeter och 28 gram placerar produkten i den allra minsta änden av kategorin. Jämfört med Fun Factorys egen Laya III, som mäter 107 × 50 × 41 millimeter och väger 85 gram, är BE·ONE ungefär en tredjedel av vikten. Jämfört med We-Vibe Tango X, som mäter 9,98 × 2,29 × 2,43 centimeter, är den kortare men i samma bredd. Det är en produkt som får plats i en innerficka, och tillverkaren lyfter själv fram att den inte ser ut som en sexleksak.
En anmärkning om leveransinnehållet hör hemma här, eftersom den rör vad som faktiskt ligger i kartongen. Produktsidans lista tar upp tre saker: leksaken, en laddkabel utan USB-adapter och ett häfte med bruksanvisning och spelidéer. Den löpande texten på samma sida nämner dessutom ett tillhörande fodral för hygienisk transport, men fodralet finns inte med i tillverkarens egen innehållsförteckning. Räkna med leksaken och häftet, och betrakta både kabel och fodral som osäkra tills du ser dem i lådan.
Gränssnittet består av en enda knapp: den röda FUN-knappen på ovansidan av manöverdelen. Enligt tillverkarens snabbguide startar och stänger du av produkten med ett tryck på knappen i 1–2 sekunder. Samma knapp stegar mellan lägena med korta tryck, och samma knapp fungerar som laddindikator — produktsidan anger uttryckligen laddstatusindikering som en egenskap.
Det är ett medvetet minimalistiskt gränssnitt, och det är en direkt konsekvens av formatet. Med 7 × 2 centimeter att bygga på finns det inte plats för en vippknapp och en lägesknapp vid sidan av varandra, och tillverkaren har valt att lägga hela styrningen i en knapp i stället för att krympa två. Fördelen är att du hittar den utan att titta, även när produkten sitter mellan fingrarna med undersidan mot kroppen. Nackdelen är att det inte går att hoppa direkt till ett bestämt läge — du måste kliva igenom slingan.
Snabbguidens lägesdiagram visar en sluten slinga märkt 1 till 5 med pilar åt båda hållen. Det betyder i praktiken att korta tryck stegar uppåt genom lägena och att slingan börjar om från början när du passerar det sista. Tillverkaren specificerar innehållet i slingan som fyra hastighetssteg plus ett mönster, både i snabbguidens tekniska data och i specifikationstabellen på produktsidan, där det står "4 hastigheter och 1 slumpmässig rytm".
Det är värt att stanna vid, eftersom marknadsföringen säger något annat i formen. Punktlistan på produktsidan och symbolen på förpackningen anger båda fem program. Det stämmer rent räknemässigt, men de fem är inte fem likvärdiga mönster: fyra av dem är intensitetssteg på samma vibration, och det femte är ett slumpmässigt rytmprogram. Tillverkaren beskriver det femte som ett läge som varierar styrka och hastighet oförutsägbart. En jämförelse som utgår från "antal program" utan att titta på vad programmen består av blir därför missvisande i BE·ONE:s favör.
Vad det innebär i praktiken är att du har fyra nivåer att välja mellan och ett femte läge som tar över rytmen åt dig. Det är få steg mätt mot kategorin — We-Vibe anger åtta intensitetssteg och sju mönster för Tango X, och Fun Factorys egen Laya III anges ha sju hastighetssteg och tre mönster — men det är också en produkt med en enda knapp och en motorpar som ska dela på 110 mAh. Färre steg är här en följd av formatet, inte en besparing.
Tillverkaren anger tangentlås som en uttrycklig funktion i specifikationstabellen och beskriver det i marknadsföringstexten som en garanti för att produkten bara startar när du vill. Det låter som en detalj och är det inte. En produkt på 28 gram med en enda knapp på ovansidan är exakt den typ av föremål som startar av sig självt i en väska, och en vibrator som går i gång i en handbagagekontroll är ett problem som en låsfunktion löser billigt.
Detsamma gäller batteriet. Med 110 mAh och en angiven drifttid på 35 till 60 minuter är det ingen marginal för att slösa en halvtimme i en necessär. Tangentlåset är därför lika mycket en batterifunktion som en diskretionsfunktion. We-Vibe löser samma problem med vad de kallar reselås på Tango X, vilket säger något om att konstruktörerna i kategorin ser samma sak.
Tillverkaren publicerar däremot inte hur tangentlåset aktiveras — varken produktsidan eller snabbguidens lägesdiagram beskriver knappkombinationen. Snabbguiden visar bara på/av med 1–2 sekunders tryck och lägesslingan. Det är den enda funktionen på produkten där tillverkarens dokumentation lovar något den inte förklarar, och den som köper bör räkna med att leta i det medföljande häftet.
Här måste svaret bli ärligt: Fun Factory publicerar inget uppmätt decibelvärde för BE·ONE, varken på produktsidan, i snabbguiden eller på förpackningen. Det finns ingen symbol för tyst drift bland de sex symbolerna på kartongen, och ingen av de fyra svenska butikerna anger något ljudtal heller. Den som ser ett exakt dB-tal för den här modellen någonstans bör fråga sig varifrån det kommer.
Det som går att konstatera utan mätning är att två små motorer i ett hus på 28 gram har lite massa att dämpa mot. Ljudet från en vibrator uppstår när en obalanserad vikt sätter höljet i svängning, och ju mindre och lättare höljet är, desto mindre material finns det som kan absorbera rörelsen. Det är en principiell skillnad mot en tyngre produkt som Laya III på 85 gram, och den pekar åt att en produkt i det här formatet inte är den tystaste lösningen i ett rum med tunna väggar. Utan publicerade mätvärden från någon av tillverkarna går skillnaden dock inte att sätta ett tal på.
Ett praktiskt råd som gäller oavsett modell: lägg produkten på ett mjukt underlag mellan användningarna. En hård bordsskiva fungerar som resonanslåda och förstärker ljudet märkbart.
BE·ONE är klassad IPX7. Klassningen kommer från den internationella standarden IEC 60529, som definierar kapslingsklasser för elektrisk utrustning. Siffran 7 i den andra positionen betyder att produkten är testad för nedsänkning i vatten till en meters djup i 30 minuter. Uppgiften står på tre ställen i tillverkarens eget material: i punktlistan på produktsidan, i snabbguidens tekniska data och som symbol på förpackningen. Fun Factorys FAQ formulerar dessutom konsekvensen för hela sortimentet — alla uppladdningsbara leksaker från märket anges vara hundra procent vattentäta.
Skillnaden mot en stänksäker produkt är större än formuleringarna antyder. Stänkskydd täcker vattendroppar och i bästa fall vattenstrålar, men inte nedsänkning. En sådan produkt klarar en fuktig trasa och möjligen dusch, men inte badkar, och den ska inte hållas under rinnande vatten utan eftertanke kring knapp och laddkontakt.
Med IPX7 kan hela produkten sköljas av utan försiktighet. Ett förbehåll gäller ändå, och det står i snabbguiden: rengöringsbilden visar uttryckligen en överkryssad laddkontakt vid sidan av badkaret. Luckan över USB-C-uttaget måste alltså sitta ordentligt på plats innan produkten går i vattnet, och den ska inte rengöras med kabeln ansluten. Saknar en produkt IPX-uppgift helt ska den behandlas som inte vattentät — frånvaron av en klassning är aldrig ett tecken på att produkten skulle vara godkänd.
Skölj av produkten i ljummet vatten efter varje användning. Snabbguiden visar rengöring genom nedsänkning tillsammans med en symbol för rengöringsmedel, och Fun Factory hänvisar i sin FAQ till ett rengöringsmedel som är framtaget för silikonleksaker. Ägna särskild uppmärksamhet åt skarven mellan silikonet och manöverdelen och åt kanten runt luckan över laddkontakten — det är de två ställen där rester samlas på en produkt som är byggd av mjukt och hårt material.
Glidmedelsfrågan är Fun Factory ovanligt tydlig med, och svaret är entydigt: vattenbaserat. Silikonbaserat glidmedel ska aldrig användas på silikonleksaker, eftersom det enligt tillverkaren är svårt att få bort helt och gör produkten ohygienisk trots noggrann rengöring. FAQ:n går längre än de flesta och varnar uttryckligen för oljor och krämer — sololja, solkräm, läppcerat, eteriska oljor, kokosolja och matoljor av alla slag. Tillverkaren skriver att sådana produkter kan orsaka irreversibla skador på manöverdelen och på hela leksaken, och att garantirätten kan gå förlorad om de används. Det är en av få garantier i kategorin där glidmedelsvalet uttryckligen kopplas till garantin.
Förvaringsanvisningen i snabbguiden anger lagringstemperatur −5 till +60 grader Celsius och visar produkten i en påse, tillsammans med en överkryssad bild av flera leksaker som ligger mot varandra. Silikonytor kan reagera med varandra över tid, och ett eget fack eller en egen påse är därför inte en överdrift. Snabbguiden tar också upp när produkten inte ska användas alls: om den blivit ovanligt varm, om den är mekaniskt skadad eller deformerad, eller om den har missfärgats. Tillverkaren avråder dessutom från användning på irriterad eller skadad hud och rekommenderar att piercingar och smycken i underlivsområdet tas av först.
Tillverkarens snabbguide anger ett litiumjonbatteri på 3,7 volt med en kapacitet på 110 milliamperetimmar, en maximal laddström på 100 milliampere och en laddspänning på 5 volt. Det är en liten cell även med kategorins mått mätt — Fun Factorys egen Laya III anges till 420 mAh — och 110 mAh på två motorer är den tekniska förklaringen till att drifttiden är den svagaste punkten i hela specifikationen.
Via USB-C. Snabbguidens laddbild visar en USB-C-kontakt som förs in i ett uttag under en vikbar lucka på baksidan av manöverdelen, och produktsidan anger USB-C i punktlistan. Laddtiden anges till cirka 2 timmar i snabbguiden och till 1–2 timmar i specifikationstabellen på produktsidan. Under laddning pulserar FUN-knappen; när batteriet är fullt lyser den med fast sken.
Att produkten använder USB-C i stället för en proprietär magnetkabel är en verklig fördel, och den är värd mer än den låter. En magnetisk laddkabel som försvinner gör produkten obrukbar tills du beställt en ny från tillverkaren. En USB-C-kabel finns i varje hushåll. Vuxen skriver det rakt ut i sin produkttext: alla Fun Factory-produkter har numera USB-C, vilket innebär att vilken standardkabel som helst fungerar.
Men här finns den mest konkreta motsägelsen i hela dokumentationen. Tillverkarens leveransinnehåll på produktsidan listar en laddkabel utan USB-adapter, medan snabbguidens laddbild uttryckligen säger att USB-C-laddkabel inte medföljer. De svenska butikerna lutar åt snabbguidens besked: Vuxen, Blush Me och SexleksakerOutlet skriver alla "laddare medföljer ej" och hänvisar till att du kan använda en kabel du redan har. Rimligast är att tolka produktsidans "utan USB-adapter" som att väggkontakten saknas, men eftersom tillverkarens två egna dokument säger emot varandra om själva kabeln bör du utgå från att du behöver en egen USB-C-kabel. Kostnaden är försumbar, men överraskningen i kartongen är det inte.
Tillverkaren anger två olika drifttider för samma produkt. Produktsidans specifikationstabell säger 60 minuter, och snabbguidens tekniska data säger cirka 35 minuter. Ingen av källorna förklarar skillnaden, och ingen av dem anger vid vilken intensitet siffran gäller.
Den troligaste förklaringen utifrån hur kategorin brukar räkna är att 60 minuter avser drift på en låg nivå och 35 minuter drift på full effekt med båda motorerna igång, men det är ett resonemang och inte en uppgift från tillverkaren. Det som går att konstatera är att 110 mAh är en liten cell och att den lägre siffran kommer från det mer tekniska av de två dokumenten. Räkna med snabbguidens 35 minuter som planeringsvärde, inte produktsidans 60.
Sett i sitt sammanhang är siffran ändå rimlig för formatet. Laya III har nästan fyra gånger så stort batteri men anges också bara till cirka 60 minuters drifttid, eftersom en större produkt har kraftigare motorer att driva. We-Vibe anger upp till 2 timmar för Tango X på 90 minuters laddning, vilket är den tydligaste fördelen den produkten har i jämförelsen. Det som gäller generellt för litiumjonbatterier gäller också här: kapaciteten faller med antalet laddcykler, batteriet är inte utbytbart, och produkten mår bäst av att laddas regelbundet i stället för att förvaras helt urladdad. Med användning ett par gånger i veckan är det batteriet, inte silikonet, som sätter gränsen för hur länge produkten lever.
4 butiker säljer produkten. Lägsta pris 285 kr, högsta 385 kr — en skillnad på 35 procent för exakt samma artikel. Priserna kontrollerades 12 september 2026 och kan ha ändrats sedan dess.
Produktsidan säger 60 minuters drifttid. Snabbguiden säger cirka 35. Samma tillverkare, samma produkt, samma vecka.
Tre jämförelser är relevanta: mot märkets egen mest sålda handhållna vibrator, mot den närmaste konkurrenten i samma storleksklass och mot produktens egna syskonvarianter. Samtliga uppgifter nedan kommer från respektive tillverkares egna specifikationer.
Laya III är Fun Factorys egen klassiker i samma kategori av handhållna vibratorer, och den är den mest upplysande jämförelsen eftersom båda kommer från samma tillverkare med samma dokumentationsstandard. Laya III mäter 107 × 50 × 41 millimeter och väger 85 gram mot BE·ONE:s 7 × 2 centimeter och 28 gram. Materialet anges som silikon och ABS-plast på produktsidan och som ABS, PC och silikon i snabbguiden — alltså exakt samma uppdelning som på BE·ONE. Båda är IPX7.
Skillnaden ligger i drivningen. Laya III har ett litiumjonbatteri på 420 mAh mot BE·ONE:s 110, en maximal laddström på 300 milliampere mot 100, en laddtid på cirka 3 timmar mot cirka 2, och sju hastighetssteg plus tre mönster mot fyra plus ett. Drifttiden anges ändå till cirka 60 minuter för Laya III mot cirka 35 för BE·ONE, vilket är en bra illustration av att en större cell går åt till kraftigare motorer snarare än till längre drift.
Slutsatsen är att de två produkterna löser olika problem. Laya III är en handhållen vibrator som ligger i handflatan och stimulerar ett större område. BE·ONE är ett verktyg för fingertopparna som är avsett att användas tillsammans med någon annan och som inte tar upp handen. Väljer du på antal lägen, batteri och kraft vinner Laya III. Väljer du på format, diskretion och på att händerna ska förbli fria vinner BE·ONE, och då är skillnaden i steg och drifttid priset för det.
We-Vibe Tango X är den närmaste konkurrenten i samma storleksklass och mäter 9,98 × 2,29 × 2,43 centimeter — alltså längre men i samma bredd som BE·ONE. Materialet anges som ABS och kroppsvänlig silikon utan ftalater, BPA eller latex, vilket är samma materialuppdelning som Fun Factorys snabbguide anger. Kapslingsklassen är IPX7 på båda.
Där Tango X drar ifrån är i drift och styrning. We-Vibe anger upp till 2 timmars drifttid på 90 minuters laddning mot BE·ONE:s cirka 35 minuter, och sju vibrationsmönster plus åtta intensitetssteg mot fyra steg plus ett mönster. Tango X har också reselås, precis som BE·ONE har tangentlås, och laddkabeln anges ingå — däremot inte nätadaptern. Garantitiden anges till två år, vilket är samma som Fun Factorys allmänna 24 månader för produkter som inte köpts direkt av tillverkaren.
Det Tango X däremot inte är, är en fingervibrator. Den är en avlång bulletvibrator med ett silikongrepp som ligger i handflatan, och den kräver att en hand håller i den. BE·ONE:s hela poäng är att den sitter mellan två fingrar utan fästanordning och lämnar handen fri. Är det egenskapen du är ute efter är fler lägen och längre drifttid inte ett alternativ utan en annan produkt. Vill du ha mest funktion per krona i ett litet format, och kan tänka dig att hålla i den, är Tango X den bättre specifikationen på papperet.
De två andra färgerna är samma produkt. Tillverkarens variantdata ger alla tre samma pris, samma vikt på 0,026 kilogram och samma artikelnummerstruktur, och skiljer dem bara åt med färgkoden i artikelnumret och med streckkoden. Det som skiljer i praktiken är alltså tillgången och priset i svensk detaljhandel, inte produkten.
Det finns två praktiska konsekvenser av det. Den första är att du kan jämföra priser över färgerna om du inte bryr dig om vilken du får — hittar du magenta eller svart billigare får du exakt samma teknik. Den andra är motsatsen: när en butik listar en färg men levererar en annan är det EAN-numret, inte produktnamnet, som avgör vad du faktiskt beställt. För den här sidan gäller 4255821800148, och det numret återfinns i alla fyra butikers artikelregister.
Fyra svenska butiker säljer artikeln med EAN 4255821800148. Billigast i flödet är Sexonic på 285 kronor, dyrast är Blush Me och SexleksakerOutlet på 385 kronor vardera. Det är 100 kronor eller 35 procents skillnad för exakt samma artikelnummer, samma färg och samma förpackning.
Lagersituationen ändrar dock bilden. Sexonic, som har det lägsta priset, var markerad som slut i lager i produktflödet vid priskontrollen. Billigaste butik som faktiskt hade varan hemma var Vuxen på 289 kronor, alltså fyra kronor över det lägsta noterade priset och nästan hundra kronor under de två dyraste. Det betyder att den verkliga prisskillnaden mellan tillgängliga alternativ är 96 kronor, inte 100, och att det finns ett tydligt val att göra: Vuxen ligger 25 procent under listpriset 385 kronor som de två andra butikerna håller.
Prisspridningen beror inte på att någon butik säljer en annan variant. Alla fyra listar streckkoden 4255821800148, antingen rakt av eller inbyggd i sitt eget artikelnummer. Skillnaden handlar om butikernas egen marginalsättning och om att 385 kronor tycks fungera som rekommenderat pris i den svenska distributionen — Vuxen redovisar själv 385 kronor som rekommenderat pris och 289 kronor som sitt eget.
Till jämförelse anger tillverkarens egen europeiska butik 33,95 euro för samma produkt, oavsett färg. Den siffran går inte att räkna om till en svensk prislapp utan att ta hänsyn till frakt och växelkurs, men den visar att de svenska priserna ligger i samma härad som tillverkarens eget. Priserna i tabellen ovan uppdateras när butikernas produktflöden uppdateras, men kontrollera alltid slutpriset i kassan — fraktkostnad tillkommer hos de flesta butiker under ett visst ordervärde, och i den här prisklassen ligger samtliga fyra under gränsen för fri frakt.
Den passar dig som vill ha vibration som ett tillägg till händerna snarare än i stället för dem. Det är hela idén med formatet: produkten sitter mellan pekfinger och långfinger utan rem eller ring och lämnar fingertopparna fria, och tillverkaren klassar den som en parvibrator av just det skälet. Den passar dig som vill ha något som är litet nog att följa med i en innerficka, som laddas med samma kabel som telefonen, och som tål att sköljas av under kranen utan eftertanke.
Den passar också den som prioriterar materialdeklaration och dokumentation. Fun Factory publicerar en fullständig teknisk specifikation med batterikapacitet, laddström och laddspänning, vilket är ovanligt i den här prisklassen — konkurrenterna nöjer sig ofta med "uppladdningsbart litiumjonbatteri". Att märket dessutom skriver ut sin materialpolicy och sitt WEEE-nummer gör produkten lättare att kontrollera än de flesta.
Den passar inte dig som vill ha många lägen. Fyra hastigheter plus ett slumpmönster är färre än både Laya III och Tango X erbjuder, och det finns ingen väg runt det. Den passar inte dig som vill ha lång drifttid — cirka 35 minuter enligt snabbguiden är kort, och 110 mAh är en liten cell på två motorer. Den passar inte dig som köper på ljudnivå, eftersom tillverkaren inte publicerar något värde alls. Och den passar inte dig som vill ha en produkt att använda ensam med en hand upptagen av något annat: BE·ONE är konstruerad för att arbeta tillsammans med händerna, inte för att ersätta dem.
En sista sak hör hemma i beslutet. Med tanke på hur mycket tillverkarens egna dokument säger emot varandra — drifttid, material, laddkabel, fodral — är det klokt att beställa från en butik med rimlig returhantering och att kontrollera kartongens innehåll innan något slängs. Det är inte ett skäl att avstå, men det är ett skäl att läsa leveransinnehållet en extra gång.
Garantifrågan kräver en precisering, eftersom förpackningen och tillverkarens FAQ säger olika saker. Kartongen till den lila varianten bär symbolen för 25 års garanti, och Fun Factorys FAQ bekräftar att 25 år gäller — men bara för leksaker som köpts direkt av Fun Factory, alltså via funfactory.com eller märkets tidigare egna butiker, och bara mot uppvisat kvitto. För Fun Factory-leksaker i övrigt anger samma FAQ en garantitid på 24 månader.
Det innebär i praktiken att du som handlar hos någon av de fyra svenska butikerna ovan ska räkna med 24 månader, inte 25 år, hur tydligt symbolen än står på kartongen. Det är ingen liten skillnad, och den är värd att känna till innan man betalar ett premiumpris med en 25-årsgaranti i tankarna.
Läs också vad garantin inte täcker. Fun Factory skriver på tre ställen i sin FAQ att användning av oljor och krämer — sololja och solkräm, läppcerat, eteriska oljor, kokosolja och matoljor — kan orsaka irreversibla skador på manöverdelen och på hela leksaken, och att garantirätten kan gå förlorad om de används. Silikonbaserat glidmedel avråds separat. Det är alltså ditt glidmedelsval, inte bara en trasig motor, som kan avgöra om du har en garanti att åberopa.
Det som däremot alltid gäller är dina lagstadgade rättigheter. Enligt konsumentköplagen har du tre års reklamationsrätt vid fel på varan, oavsett vad tillverkaren utfäster — och den är alltså längre än Fun Factorys 24 månader för produkter köpta i detaljhandeln. Vid distansköp gäller dessutom ångerrätt i fjorton dagar enligt lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Var uppmärksam på att ångerrätten i praktiken är begränsad för hygienartiklar som brutits ur en förseglad förpackning — reklamationsrätten vid fel gäller däremot alltid. Har du frågor om vad som gäller i ditt fall vägleder Konsumentverket via Hallå konsument.
Fun Factory Be One Fingervibrator Purple ligger på plats 5 av 14 i minivibrator bäst i test, där hela kategorin ställs mot varandra på fem gemensamma kriterier. Guiden vinns av Svakom Echo 2.
Varje sifferuppgift i texten går att härleda till en av källorna nedan. Länkarna kontrollerades manuellt vid det angivna datumet.