
Recension
Recension: Satisfyer Pro 2 Next Generation
Billigast av de brett sålda — 219 kr och 15 års garanti.
Bäst budgetRecension · Rabbitvibrator · Stötfunktion
Rabbitvibrator med tre oberoende funktioner granskad mot tillverkarens egna specifikationer och prisdata från fem svenska butiker. 265 × 42 × 86 millimeter, 288,5 gram, silikon och ABS-plast, kapslingsklass IPX6 enligt IEC 60529 och USB-laddning — men varken batteridata, ljudnivå eller garanti publiceras, och tillverkarens eget material motsäger sig själv om antalet G-punktslägen.
Jämför med alla recensioner — sök, filtrera på kategori och märke, eller sortera på betyg och pris.

Good Vibes Only Lisa Thrusting Rabbit Vibrator
Tre oberoende stimuleringskällor — stötande skaft, fladdrande G-punktstunga och vibrerande klitoriskula — med var sin knapp, för under fyrahundra kronor. Det är mycket funktion per krona. Det du betalar med är dokumentationen: varken batterikapacitet, laddtid, drifttid, ljudnivå, garanti eller materialdeklaration publiceras, kapslingsklassen är IPX6 och inte IPX7, och tillverkarens eget material anger både sju och tio G-punktslägen för samma artikelnummer.
Good Vibes Only Lisa är en rabbitvibrator med stötfunktion, alltså en produkt där skaftet inte bara vibrerar utan också rör sig fram och tillbaka på egen hand. Tillverkaren kallar den på förpackningen för en 4 in 1 vibrator, och den beteckningen är ovanligt rättvisande: här finns tre separata stimuleringskällor utöver de gemensamma vibrationerna — ett stötande skaft, en fladdrande G-punktsstimulator med knottrig yta och en liten kula för punktstimulering av klitoris.
Specifikationen ser ut så här enligt tillverkarens eget material: måtten 265 × 42 × 86 millimeter, vikten 288,5 gram, material silikon och ABS-plast, kapslingsklass IPX6 och USB-laddning. Antalet lägen anges som sju för klitoris, tio för G-punkten och tre för skaftets kombination av stötar och vibrationer. Tillverkarens artikelnummer är GVO020, på förpackningsgrafiken skrivet #GV020, och märket är ett av EDC:s egna husvarumärken.
Den här genomgången handlar om den turkosa varianten med EAN 8719934019409. Numret är verifierat direkt mot tillverkarens produktsida, där det står tillsammans med artikelnumret GVO020 och variant-id 317150. I Sverige säljs artikeln av fem butiker till priser mellan 395 och 879 kronor, och samtliga fem hade den i lager vid priskontrollen — vilket är ovanligt i den här kategorin.
Den vanliga rabbitvibratorn har två stimuleringspunkter: ett insticksskaft och en klitorisarm, ofta drivna av var sin motor. Lisa lägger till en tredje. Mellan skaftet och klitorisarmen sitter en kortare, knottrig tunga som enligt tillverkaren arbetar med en fladdrande rörelse riktad mot G-punkten, och skaftet i sin tur rör sig med stötar i stället för att bara vibrera.
Det som går att konstatera är att de tre funktionerna har var sin knapp. På tillverkarens egen produktbild syns fyra knappar på handtagets undersida, arrangerade som fyra kronblad kring en mittpunkt: en på/av-knapp, en knapp märkt med en dubbelriktad pil för stötfunktionen, och två knappar med vågsymboler för de övriga två stimuleringarna. Samtliga fem svenska butiker beskriver samma sak i text — fyra knappar på handtaget, en per funktion.
Konsekvensen är att funktionerna är oberoende av varandra. Du kan köra enbart stötar, enbart klitorisstimulering, enbart fladdrandet mot G-punkten, eller vilken kombination som helst av de tre. Det är en principiell skillnad mot en programstyrd vibrator där varje nytt läge byter allt på en gång, och det är den enskilt viktigaste anledningen till att den här produkten är mer komplicerad att lära sig än en tvåmotorig rabbit.
Vibration och stötrörelse är två helt olika mekaniska principer, och skillnaden är värd att förstå innan man betalar för den ena eller den andra. En vibrator innehåller en motor med en obalanserad vikt eller en linjärt svängande massa. Rörelsen är snabb och kort, och det som når kroppen är en högfrekvent skakning som fortplantar sig genom materialet.
En stötfunktion — på engelska thrusting — bygger i stället på att en motor via en mekanisk överföring flyttar hela den yttre delen av skaftet fram och tillbaka längs sin egen längdaxel. Rörelsen är långsam jämfört med vibration, slaglängden är millimeter till centimeter i stället för mikrometer, och det som upplevs är förflyttning snarare än skakning. Det är därför en stötande produkt inte är "en starkare vibrator" utan en annan kategori av stimulering.
Det innebär i praktiken två saker. Den första är att stötfunktionen kräver mer utrymme inuti produkten — en motor, en växel och en glidande yttre hylsa — vilket förklarar varför Lisa är 265 millimeter lång och väger 288,5 gram medan systermodellen Tess, som saknar stötfunktion, klarar sig på 252 millimeter och 225,5 gram. Den andra är att en rörlig mekanisk skarv alltid är en potentiell svaghet i en produkt som ska tåla vatten och rengöring. Tillverkaren publicerar varken slaglängd, antal stötar per minut eller motoreffekt för någon av de tre funktionerna, vilket gör att stötfunktionens faktiska kraft inte går att jämföra på siffror mot någon konkurrent.
Alla fem svenska butiker skriver samma sak: sju vibrationslägen för klitoris, tio fladdrande lägen för G-punkten och tre stöt- och vibrationslägen för skaftet, alltså tjugo stimuleringsalternativ totalt. Den siffran stämmer med förpackningens baksida, där uppdelningen 7 / 10 / 3 dessutom upprepas i åtta språkpaneler — nederländska, tyska, franska, spanska, italienska, ryska, polska och norska — utan avvikelse.
Men tillverkarens eget specifikationsblad för samma artikelnummer anger sju G-punktslägen, inte tio. Grafiken är märkt #GV020, den visar samma produkt och samma mått och vikt, och den anger sju klitorislägen och tre stöt- och vibrationslägen precis som förpackningen. Det är alltså en isolerad avvikelse på en enda rad, och den ger antingen 20 eller 17 möjliga inställningar beroende på vilket av tillverkarens två dokument man läser.
Vägningen är inte svår: åtta språkpaneler och en huvudpanel på den fysiska förpackningen väger tyngre än en enskild rad i ett marknadsföringsblad, och samtliga återförsäljare har fått tio. Räkna därför med tio fladdrande lägen. Men det är värt att känna till att siffran inte är entydig i tillverkarens material, och att den som får en produkt med sju lägen inte nödvändigtvis har fått fel vara. Det säger också något om hur mycket vikt man ska lägga vid lägesräkningen som köpargument i den här kategorin.
Materialfrågan är den enda egenskapen hos en intimprodukt som inte går att kompensera för med vana eller skötsel, och den avgör om produkten fortfarande är hygienisk om några år. Tillverkarens specifikationsblad anger materialet som silikon / ABS. Det är en kombination, inte ett enda material, och det förtjänar en förklaring eftersom butikerna beskriver den olika.
Silikon är ett porfritt material. En porfri yta går att göra ren, eftersom det inte finns mikroskopiska hålrum där rester kan bli kvar. Det är den enskilt viktigaste egenskapen hos ett material som ska ligga mot slemhinna. ABS är en hård termoplast som inte har någon plats mot kroppen men som är utmärkt som bärande konstruktion inuti en produkt — den är styv, formstabil och billig att formspruta med hög precision, vilket är precis vad en mekanisk stötfunktion kräver.
Tillverkarens egna produktbilder visar var gränsen går. På handtagets undersida sitter en tydligt synlig blank metallpanel, och runt klitoriskulan löper en smal metallring. Resten av det som kommer i kontakt med kroppen — skaftet, den knottriga G-punktstungan, klitorisarmen och greppet — är silikonklätt. Det stämmer med hur butikerna beskriver ytan: Joyland anger den som knottrig och silkeslen och hårdheten som medel.
Butikernas materialangivelser går isär på ett sätt som är värt att notera. Joyland anger "ABS-plast, silikon", alltså samma uppdelning som tillverkaren. Blush Me skriver bara "högkvalitativ silikon", SexleksakerOutlet "mjuk silikon" och Mshop enbart "silikon". Ingen av dem har fel om ytan, men tre av fyra utelämnar att produkten också innehåller hårdplast. Tillverkarens uppgift gäller, och den är silikon plus ABS.
Ftalater är en grupp mjukgörare som används för att göra plast — framför allt mjukgjord PVC — böjlig. Kemikalieinspektionen beskriver dem som ämnen som kan påverka hormonsystemet och försvåra fortplantning, och flera av dem är därför begränsade eller förbjudna inom EU i ett stort antal produkter. Just den här produktkategorin är återkommande föremål för tillsyn eftersom den innehåller mjukgjord plast mot hud.
Här finns en lucka. Tillverkaren publicerar ingen uttrycklig materialdeklaration om ftalater, BPA eller latex för Lisa, varken på produktsidan eller på någon av specifikationsgrafikerna. Det enda som anges är silikon och ABS. Den svenska återförsäljaren Joyland anger däremot "Ftalat-fri: Ja" i sin specifikationstabell — men det är en butiksuppgift, inte en tillverkarutfästelse, och den ska läsas som sådan.
Det som ändå går att konstatera är att materialvalet i sig talar för sig självt. Silikon kräver inte ftalatmjukgörare för att bli mjukt; mjukheten kommer från polymerens egen struktur. ABS är en hård plast som inte heller mjukgörs med ftalater. Riskmaterialet i den här kategorin är mjukgjord PVC och odefinierade TPE-blandningar, och ingetdera ingår enligt tillverkarens angivelse. Att en uttrycklig deklaration saknas är alltså en brist i dokumentationen snarare än ett larm — men det är en verklig skillnad mot märken som Womanizer och Lelo, som skriver ut saken.
Produkten är märkt med CE och UKCA samt WEEE-symbolen, den överkryssade soptunnan, präglade direkt i silikonet. CE-märkningen betyder att tillverkaren själv intygar att produkten uppfyller tillämpliga EU-krav; den är ingen materialgaranti, men den är en förutsättning för att produkten alls får säljas inom EU. WEEE-symbolen betyder att produkten ska lämnas till elektronikåtervinning och inte i hushållssoporna — relevant just här, eftersom batteriet inte går att ta ut.
Tillverkaren anger måtten 265 × 42 × 86 millimeter och vikten 288,5 gram. Måtten ska läsas som en omslutande låda: 265 millimeter är den totala längden, 42 millimeter är största bredd över skaftet och 86 millimeter är djupet tvärs över de två armarna. Det gör Lisa till en fysiskt stor produkt — den ryms inte i en necessär utan att ta plats, och den är påtagligt längre än de flesta rabbitvibratorer.
Butikerna fyller i de mått som tillverkaren utelämnar, och där uppstår tre avvikelser som är värda att redovisa var för sig.
Viktuppgiften förtjänar också en anmärkning. Tillverkaren anger 288,5 gram, en precis siffra som stämmer väl med en produkt av den här storleken i silikon med mekanik och batteri inuti. Mshop anger däremot 0,42 kilogram, alltså 420 gram. Den siffran ligger 46 procent över tillverkarens och är med all sannolikhet en fraktvikt inklusive förpackning — Mshop anger nämligen samtidigt förpackningsmåtten 5 × 10 × 28 centimeter, vilket är kartongen och inte produkten. Tillverkarens 288,5 gram är den vikt du håller i handen.
Färgangivelsen är den sista lilla avvikelsen: tillverkarens egna bilder visar en klart turkos produkt, Joyland skriver "turkos" och Blush Me skriver "grön". Det är samma artikel och samma EAN — bara två olika ord för samma kulör.
Gränssnittet är det som avgör om en produkt med tre oberoende funktioner blir användbar eller bara krånglig. Lisa löser det med fyra knappar samlade i ett blomformat mönster på handtagets ovansida, och tillverkarens produktbild visar symbolerna tydligt: en dubbelriktad lodrät pil för stötfunktionen, två olika vågsymboler för de två vibrerande respektive fladdrande funktionerna, och en klassisk strömsymbol för på och av.
Knapparna sitter på samma sida som klitorisarmen pekar, vilket betyder att de hamnar under tummen när produkten hålls i ett normalt grepp med armen uppåt. Tillverkarens egen bild av produkten i en hand visar exakt det greppet: handtagets bakre del vilar i handflatan och tummen ligger över knappanelen.
Att varje funktion har en egen knapp betyder att du inte behöver stega igenom en lång programlista för att ändra en sak. Vill du sänka klitorisstimuleringen men behålla stötarna trycker du bara på en knapp. Motargumentet är lika enkelt: fyra knappar utan display och utan taktil skillnad mellan dem är fler saker att hålla reda på i mörker än en enda knapp. Räkna med att det tar några användningar innan du hittar rätt utan att titta.
Tillverkaren publicerar ingen manual, ingen knapptryckstabell och ingen beskrivning av hur man låser produkten eller stänger av den på någon av de källor som är tillgängliga utan inloggning. Det är en tydlig skillnad mot märken i högre prisklasser, där hela onlinemanualen ligger öppet. Här får du lita på det tryckta bladet i förpackningen.
En stötande produkt beter sig annorlunda än en stilla. Den yttre delen av skaftet rör sig, vilket betyder att det effektiva insticksdjupet varierar under användningen och att produkten inte ligger stilla av sig själv. Butiksuppgifterna sätter det införbara djupet till 15,2 centimeter enligt Blush Me och 15,5 centimeter enligt Joyland — det är alltså inte hela produktens 26,5 centimeter som är avsedd att föras in, utan knappt sextio procent av den.
Tillverkarens egen instruktionsgrafik ger två råd och bara två: använd glidmedel när du för in produkten, och njut av klitorisstimuleringen medan produkten är införd. Det första rådet är inte artighet. En rörelse som produkten själv utför kräver mer glidmedel än en rörelse handen utför, eftersom silikon mot slemhinna har högre friktion än de flesta väntar sig och eftersom du inte känner av motståndet på samma sätt när det är en motor som arbetar.
En praktisk konsekvens till: eftersom klitorisarmens position är fast i förhållande till skaftet, och skaftet rör sig, kommer klitoriskontakten att variera i takt med stötarna. Det är hela poängen med konstruktionen, men det gör också att passformen blir viktigare än på en stilla rabbit. Skaftets största diameter på 42 millimeter och avståndet mellan armarna avgör om produkten hamnar rätt eller inte, och det är inget som går att justera.
Vattenbaserat. Både Joyland och Blush Me anger uttryckligen vattenbaserat glidmedel som rekommendation, och det är den enda typ som fungerar på silikon. Silikonbaserat glidmedel ska inte användas på silikonprodukter — det bryter ned ytan över tid och gör den porös, och en porös yta går inte längre att rengöra ordentligt, bara att byta ut. Oljebaserade produkter som kokosolja lämnar en hinna som är svår att få bort och som samlar smuts.
Eftersom stötfunktionen förbrukar glidmedel snabbare än en stilla produkt är det värt att räkna med att fylla på under användningen snarare än att lägga på en gång i början. Det är inte en brist i produkten utan en konsekvens av tekniken.
Här finns den viktigaste enskilda punkten i hela specifikationen, och den är också den punkt där butikerna är minst tydliga. Tillverkarens förpackning anger uttryckligen Waterproof IPX6, och samma klassning upprepas i samtliga åtta språkpaneler på förpackningens baksida.
Fyra av de fem svenska butikerna skriver i stället bara "stänksäker" eller "stänktålig" — Vuxen skärper det till och med till "endast stänksäker". Enbart Joyland återger tillverkarens klassning korrekt och skriver att produkten är vattentät enligt IPX6, med tillägget att den kan användas i duschen men att man ska undvika att sänka ned den helt i vatten. Joylands formulering är den som stämmer med standarden.
Klassningen kommer från den internationella standarden IEC 60529, som definierar kapslingsklasser för elektrisk utrustning. Siffran i den andra positionen anger skydd mot vatten. IPX6 betyder att produkten är testad mot kraftiga vattenstrålar från vilken riktning som helst. IPX7 betyder något annat: nedsänkning i vatten till en meters djup i trettio minuter.
Det innebär i praktiken att Lisa tål att sköljas av under kranen, tål dusch och tål att bli rejält blöt — men att den inte är testad för att ligga i ett badkar. Det är en genuin begränsning på en produkt som är avsedd att användas med rikligt med glidmedel och som därför behöver rengöras noggrant efter varje användning. Skölj, ja. Sänk ned, nej.
Att en produkt med rörlig mekanik landar på IPX6 snarare än IPX7 är för övrigt inte förvånande. En stötfunktion kräver en glidande skarv mellan den rörliga hylsan och huset, och en sådan skarv är svårare att täta mot tryck än ett helt slutet hölje. Det är samma avvägning som gör att de flesta stötande produkter i alla prisklasser ligger under IPX7. Till jämförelse anger Lelo att Ina Wave 2, som inte har stötfunktion, är helt vattentät.
Skölj av produkten i ljummet vatten efter varje användning och använd oparfymerad tvål eller ett rengöringsmedel avsett för intimprodukter. Var särskilt noggrann i skarven mellan den rörliga hylsan och huset samt runt den knottriga G-punktstungan, eftersom det är där rester samlas. Håll laddkontakterna i botten borta från direkt vattenstråle och torka av dem sist. Låt produkten lufttorka helt innan den läggs undan.
Tillverkaren publicerar ingen temperaturgräns, inga skötselanvisningar och ingen uppgift om vad som ingår i förpackningen utöver produkten och laddkabeln. Den generella regeln för litiumjonbatterier och silikonprodukter gäller ändå: kokning, diskmaskin och direkt solljus är uteslutet, och produkten mår bäst av att förvaras svalt och torrt i en tygpåse snarare än löst i en låda där den ligger an mot annan plast. Ingen av de fem butikerna anger att någon förvaringspåse ingår.
Varken tillverkaren eller någon av de fem svenska butikerna publicerar ett uppmätt decibelvärde för Lisa. Det finns inte heller någon marknadsföringsformulering om tystnad i tillverkarens material — produkten säljs på funktion, inte på ljudnivå.
Det som går att konstatera på tekniska grunder är att en stötfunktion i regel låter mer än ren vibration. Vibrationsljud kommer från en liten motor och fortplantar sig som ett surr, medan en stötfunktion innehåller en växel och en fram- och återgående massa som ger ett lägre, mer mekaniskt ljud med en tydlig rytm. Rytmiska ljud uppfattas dessutom som mer påträngande än jämna ljud vid samma ljudnivå, vilket är relevant om tunna väggar är en faktor.
Ett praktiskt råd som gäller oavsett modell: lägg produkten på ett mjukt underlag mellan användningarna, och undvik att låta den arbeta mot en hård bordsskiva. En hård yta fungerar som resonanslåda och förstärker ljudet märkbart. Sajter som anger ett exakt decibeltal för den här modellen redovisar antingen en egen mätning eller ett värde utan källa.
Tillverkaren anger på både specifikationsbladet och förpackningen att produkten är USB rechargeable. Det är också allt som anges. Ingen kapacitet, ingen spänning, ingen laddtid och ingen drifttid.
Med en medföljande kabel. Tillverkarens egen produktbild visar en vit kabel med en USB-A-kontakt i ena änden, och på produktens bottenplatta syns två små runda laddkontakter. Två kontaktpunkter i botten och en dedikerad kabel betyder i praktiken att kabeln är produktspecifik — det finns ingen USB-C-port i höljet.
Det är en avvägning snarare än en ren nackdel. Fördelen är att ett hölje utan öppning är enklare att täta, vilket är en del av förklaringen till att produkten alls klarar IPX6 trots rörlig mekanik. Nackdelen är konkret: tappar du kabeln fungerar ingen vanlig USB-C-kabel, och eftersom tillverkaren inte säljer direkt till konsument i Sverige är en ersättningskabel inte självklar att få tag på. Det är en verklig skillnad mot till exempel Lelo Ina Wave 2, som enligt tillverkaren laddas med sladd och där laddspecifikationen dessutom anges exakt.
Det här är den största luckan i hela specifikationen, och den förtjänar att skrivas rakt ut: ingen källa — varken tillverkaren, någon av de fem butikerna eller förpackningens baksida — anger batteriets kapacitet i mAh, dess spänning, hur lång tid en full laddning tar eller hur länge produkten går på en laddning.
Det spelar roll av två skäl. Det första är att en produkt med tre motorer drar väsentligt mer ström än en med en, vilket gör drifttiden till en mer relevant fråga här än på en enkel vibrator. Det andra är att jämförelsen blir omöjlig. Lelo anger för Ina Wave 2 ett litiumjonbatteri på 520 mAh och 3,7 volt, en laddtid på två timmar vid 5,0 volt och 500 milliampere, en drifttid på upp till två timmar och en standbytid på upp till nittio dagar. Utan motsvarande siffror för Lisa går det inte att säga om den räcker halva eller dubbla den tiden.
Det som gäller generellt för litiumjonbatterier gäller också här: kapaciteten faller med antalet laddcykler, och eftersom produkten är märkt med WEEE-symbolen och saknar batterilucka är cellen inte avsedd att bytas. Med användning ett par gånger i veckan är det batteriet och den rörliga mekaniken, inte silikonet, som sätter gränsen för livslängden.
5 butiker säljer produkten. Lägsta pris 395 kr, högsta 879 kr — en skillnad på 123 procent för exakt samma artikel. Priserna kontrollerades 29 juli 2026 och kan ha ändrats sedan dess.
Tre oberoende funktioner för 395 kronor är svårslaget. Det du betalar med är dokumentationen — varken batteri, ljudnivå eller garanti publiceras.
Två jämförelser är relevanta: mot märkets egen rabbit utan stötfunktion, och mot en premiumprodukt i samma produktklass där tillverkaren publicerar allt det som Good Vibes Only utelämnar. Samtliga uppgifter nedan kommer från respektive tillverkares egna specifikationer, och samtliga priser ur butikernas produktflöden 29 juli 2026.
Tess är märkets rabbit utan stötfunktion, artikelnummer GV018. Tillverkarens specifikationsblad anger måtten 252 × 42 × 83 millimeter, vikten 225,5 gram, samma materialkombination silikon och ABS, samma USB-laddning och lägesuppdelningen sju klitorislägen, sju G-punktslägen och sju vibrationslägen.
Skillnaderna är alltså tre. Lisa är 13 millimeter längre, 63 gram tyngre och har en stötfunktion som Tess saknar — Tess sjunde-plus-sjunde-plus-sjunde uppdelning är tre vibrations- och fladdrarlägen, inte en mekanisk rörelse. Lisa har enligt förpackningen dessutom tio G-punktslägen mot Tess sju.
Priset gör jämförelsen intressant. Tess kostar 395 kronor hos Blush Me — exakt samma pris som Lisa hos samma butik. För samma pengar får du alltså antingen stötfunktion och 63 gram extra, eller en lättare och kortare produkt utan mekanisk rörelse. Vet du att stötfunktion är vad du är ute efter finns det ingen anledning att välja Tess. Är du osäker på om du vill ha en produkt som rör sig av sig själv är Tess det lugnare valet, och skillnaden i storlek — 13 millimeter kortare och 3 millimeter smalare tvärs armarna — är märkbar i handen.
Lelo Ina Wave 2 kostar 1 195 kronor hos Joyland, alltså 800 kronor mer än Lisa som billigast. Båda är rabbitvibratorer med en rörelse utöver ren vibration — Lelos insticksdel arbetar med en vågrörelse i stället för stötar — men i övrigt är de olika produkter, och skillnaden i hur mycket tillverkaren redovisar är minst lika stor som skillnaden i pris.
Lelo anger för Ina Wave 2: mått 200 × 65 × 45 millimeter, införbar längd 110 millimeter, diameter 37,09 millimeter, vikt 176 gram, litiumjonbatteri på 520 mAh och 3,7 volt, laddtid två timmar vid 5,0 volt och 500 milliampere, drifttid upp till två timmar, standbytid upp till nittio dagar, tolv lägen, material kroppsvänlig silikon och ABS-plast, helt vattentät samt två års tillverkargaranti med en tioårig kvalitetsgaranti därutöver.
Ställ det mot Lisa och bilden blir tydlig. Lisa är 65 millimeter längre, 112,5 gram tyngre, har cirka 40 millimeter mer införbar längd och en tredje stimuleringskälla som Lelo saknar. Lelo är i gengäld mindre, lättare, helt vattentät i stället för IPX6, har en publicerad batterispecifikation och en tillverkargaranti med utsatt löptid.
Slutsatsen är inte att den ena är bättre. Väljer du på storlek, stötfunktion och pris vinner Lisa med god marginal — tre oberoende funktioner för 395 kronor är svårslaget. Väljer du på redovisad data, kompakthet och vattentäthet vinner Lelo, och de 800 kronorna köper i praktiken lika mycket dokumentation som produkt.
Fem svenska butiker säljer artikeln med EAN 8719934019409. Billigast är Blush Me och SexleksakerOutlet på 395 kronor vardera, därefter Joyland på 421 kronor, Vuxen på 716 kronor och Mshop på 879 kronor. Det är 484 kronor eller 123 procents skillnad mellan billigast och dyrast för exakt samma artikelnummer och samma förpackning.
Samtliga fem butiker hade produkten i lager vid priskontrollen, vilket är ovanligt och gör prisjämförelsen ovanligt användbar — här är det billigaste priset faktiskt tillgängligt, inte ett spökpris i en slutsåld post. Joyland noterade dock endast ett exemplar kvar, så den lagerstatusen kan vara kortlivad.
Prisspridningen förklaras inte av att någon butik säljer en annan variant. Fyra av fem listar artikeln direkt under EAN-numret; Joyland och Mshop använder egna artikelnummer, 27507 respektive 585852, men båda anger samma EAN i sina flöden. Det handlar alltså om butikernas egen marginalsättning på en produkt som flera av dem samtidigt marknadsför som kraftigt nedsatt — Blush Me anger ordinariepriset 895 kronor, Joyland 695 kronor och Mshop 879 kronor utan rabatt.
Den här produkten är ett ovanligt tydligt exempel på varför butikstexter inte ska läsas som specifikationer. Fyra separata krockar går att peka på i materialet:
Priserna i tabellen ovan uppdateras när butikernas produktflöden uppdateras, men kontrollera alltid slutpriset i kassan. Fraktkostnad tillkommer hos samtliga fem butiker i den här prisklassen — flödena anger 29 kronor hos Blush Me och SexleksakerOutlet, 39 kronor hos Mshop och 69 kronor hos Joyland — vilket i praktiken jämnar ut skillnaden mellan de tre billigaste med några tiotal kronor.
Den passar dig som vet att du vill ha en produkt som rör sig av sig själv, och som vill kunna styra stötar, G-punktsstimulering och klitorisstimulering var för sig i stället för att stega genom färdiga program. Den passar dig som vill ha ett rejält insticksdjup — cirka 15 centimeter enligt butikerna — och som inte har något emot en fysiskt stor produkt. Och den passar dig som vill ha allt det för under fyrahundra kronor, vilket i den här produktklassen är anmärkningsvärt lågt.
Den passar inte dig som vill ha något litet och diskret; 265 millimeter och 288,5 gram är i den övre delen av kategorin. Den passar inte dig som vill kunna lägga produkten i badkaret, eftersom IPX6 täcker vattenstrålar men inte nedsänkning. Den passar inte dig som vill kunna ladda med samma kabel som telefonen. Och den passar definitivt inte dig som kräver publicerad batterikapacitet, laddtid, drifttid, ljudnivå och en materialdeklaration innan köp — på samtliga de punkterna publicerar tillverkaren ingenting.
En sak till hör hemma i beslutet. Stötfunktionen är den funktion som skiljer den här produkten från både systermodellen Tess och från de flesta rabbitvibratorer i samma prisklass. Är du osäker på om mekanisk rörelse är något du vill ha är 395 kronor ett billigt sätt att ta reda på det — men om du redan vet att du föredrar ren vibration betalar du för en motor du inte kommer att använda, och då är Tess samma pengar för en lättare produkt.
Tillverkaren publicerar ingen frivillig konsumentgaranti för Good Vibes Only Lisa, varken på produktsidan eller på varumärkessidan. Ingen av de fem svenska butikerna anger heller någon tillverkargaranti i sina produktdata. Det är en verklig skillnad mot märken som Lelo, som anger två års tillverkargaranti plus tioårig kvalitetsgaranti för Ina Wave 2, och det bör vägas in när man jämför en produkt för 395 kronor med en för 1 195.
Det som däremot alltid gäller är dina lagstadgade rättigheter, och de är inte beroende av vad tillverkaren utfäster. Enligt konsumentköplagen har du tre års reklamationsrätt vid fel på varan. Vid distansköp gäller dessutom ångerrätt i fjorton dagar enligt lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Var uppmärksam på att ångerrätten i praktiken är begränsad för hygienartiklar som brutits ur en förseglad förpackning — reklamationsrätten vid fel gäller däremot alltid. Har du frågor om vad som gäller i ditt fall vägleder Konsumentverket via Hallå konsument.
En butiksuppgift är värd att lyfta i det här sammanhanget: Joyland anger 365 dagars öppet köp. Det är en frivillig utfästelse från butiken, inte en rättighet enligt lag, och den gäller bara den butiken — men på en produkt utan tillverkargaranti är det en skillnad som faktiskt betyder något, och den kostar 26 kronor jämfört med billigaste butik.
Slutligen: eftersom produkten är märkt med WEEE-symbolen och innehåller ett fastmonterat litiumjonbatteri ska den lämnas till elektronikåtervinning när den är förbrukad, inte i hushållssoporna. Det är inte en garantifråga, men det är den enda avfallsanvisning tillverkaren faktiskt ger — präglad i silikonet på produktens baksida.
Good Vibes Only Lisa Thrusting Rabbit Vibrator ligger på plats 9 av 12 i thrusting vibrator bäst i test, där hela kategorin ställs mot varandra på fem gemensamma kriterier. Guiden vinns av Fun Factory Bi Stronic Arc Thrusting Rabbit Pulsator.
Varje sifferuppgift i texten går att härleda till en av källorna nedan. Länkarna kontrollerades manuellt vid det angivna datumet.