Lovense Lapis: test och recension

Lovense Lapis i korthet — det här får du

Lovense Lapis är en vibrerande strapless strap-on med appstyrning. Tillverkaren beskriver den på förpackningens baksida som en Bluetooth dual-ended vibrating strapless strap-on — alltså en dubbeländad, selfri strap-on med Bluetooth. Den består av två sammanhängande delar i ett stycke silikon: en lång, räfflad arm som används för penetration och en kortare bulbdel som bäraren håller på plats inuti sig. Mellan dem sitter en böjlig hals och en kontrollring med produktens enda knapp.

Specifikationen ser ut så här. Tillverkarens egen måttgrafik anger 230 millimeter total längd, 138 millimeter insticksbar längd på den långa armen, 87 millimeter insticksbar längd på bulbdelen och 41 millimeter som största omfång. Vikten anges av flera svenska återförsäljare till 315 gram. Produkten har tre separata motorer, sju vibrationsmönster vid knappstyrning och kapslingsklass IPX7. Laddtiden anges till 105 minuter, drifttiden till upp till 156 minuter på lägsta läget och upp till 58 minuter på högsta. Förpackningen anger ett års tillverkargaranti. I Sverige säljs artikeln av sju butiker till priser mellan 995 och 2 595 kronor, och fem av dem har den i lager.

Genomgången handlar om den rosa varianten med EAN 6972677430227. Numret går att stämma av direkt mot streckkoden på förpackningens baksida i Lovense eget tryck, och samtliga sju butiker i prisjämförelsen listar artikeln under samma nummer. Det finns alltså ingen risk att prisjämförelsen nedan blandar ihop två färger eller två generationer, vilket annars är vanligt i den här kategorin.

En anmärkning om källorna hör hemma redan här, eftersom den påverkar hur texten är skriven. Lovense egen webbplats svarar HTTP 429 på automatiserade anrop — hela domänen ligger bakom en Cloudflare-utmaning som blockerar allt maskinellt hämtande, inklusive robots.txt. Sidan finns och fungerar i en vanlig webbläsare, men specifikationstabellen går inte att citera direkt därifrån. Sifferuppgifterna nedan kommer i stället från två delar av Lovense eget material som återförsäljarna publicerar i original — förpackningstrycket och tillverkarens måttgrafik — samt från tre stora svenska återförsäljares specifikationsblad. Var uppgiften kommer ifrån framgår varje gång den nämns.

Vad är en strapless strap-on, och hur sitter den kvar?

En vanlig strap-on hänger i en sele runt höfterna. En strapless strap-on har ingen sele alls. I stället hålls den på plats av att bäraren för in den kortare bulbdelen vaginalt och håller kvar den med bäckenbottenmuskulaturen, medan den längre armen pekar framåt och används för penetration. Hela produkten är ett enda stycke, så all rörelse i den yttre armen överförs till bulben och tvärtom.

Det är den principiella skillnaden mot en selburen modell, och den har två sidor. Den uppenbara fördelen är att stimuleringen går åt båda hållen: bäraren får rörelse och vibration inuti sig i samma ögonblick som partnern gör det, vilket är svårt att uppnå med en sele där dildon sitter fast i en plastring utan kontakt med kroppen. Den lika uppenbara nackdelen är att ingenting utom muskelarbete håller kvar produkten. Det är inget konstruktionsfel — det är hur produktkategorin fungerar — men det är den enskilt vanligaste anledningen till att en strapless strap-on blir liggande i lådan.

Lovense adresserar det på två sätt som går att läsa ut ur konstruktionen. Bulbdelen är 87 millimeter lång och 38,5 millimeter bred enligt tillverkarens måttgrafik, alltså betydligt mer än en liten propp — det finns yta att hålla emot mot. Och halsen mellan de två armarna är böjlig, vilket tillverkaren i sitt eget bruksmaterial beskriver som något man justerar för att få rätt vinkel. Det som går att konstatera är att konstruktionen är gjord för att formas efter kroppen snarare än tvärtom. Hur väl det fungerar beror på anatomi och på hur mycket bäckenbottenkontroll man har, och det är ingenting en specifikation kan svara på.

Lapis, Lush eller Ridge — vilken Lovense gör vad?

Lovense sortiment är stort och namnen säger sällan något om formen. Tre modeller dyker upp bredvid varandra i svenska butiker och blandas ofta ihop, trots att de löser helt olika problem.

• Lapis — modellen den här texten handlar om. Dubbeländad, selfri strap-on i silikon med tre motorer, avsedd för penetrerande sex mellan två personer.
• Lush (Lush 2, Lush 3, Lush 4) — ett bärbart vibrationsägg för inre stimulering, inte en strap-on. Samma app, samma laddkabel, helt annan användning. Lush 3 säljs från 1 249 kronor i den svenska prisdatan.
• Ridge — appstyrda analkulor. Delar också app och laddkabel med Lapis.

Det som binder ihop dem är ekosystemet, inte formen: samma app, samma magnetiska laddkabel och samma möjlighet till fjärrstyrning. Vill du ha något att bära diskret är Lush rätt spår. Vill du ha något två personer använder tillsammans i samma stund är Lapis den enda av de tre som är byggd för det.

Material och byggkvalitet: silikon i ett stycke

Materialfrågan är den enda egenskapen hos en intimprodukt som varken vana eller skötsel kan kompensera för, och den avgör om produkten fortfarande är hygienisk om fem år. Lapis anges av samtliga svenska återförsäljare som silikon, och Lovense egen förpackning bär märkningen Body-Safe. Joylands specifikationsblad anger dessutom uttryckligen att silikonet är ftalatfritt.

Vad silikon betyder i praktiken

Silikon är porfritt. En porfri yta går att göra ren, eftersom det inte finns mikroskopiska hålrum där rester kan bli kvar. Det är den enskilt viktigaste egenskapen hos ett material som ska ligga mot slemhinna, och det är därför materialraden i en specifikation väger tyngre än nästan allt annat i tabellen.

På Lapis har materialvalet en extra konsekvens som inte gäller för en vanlig vibrator. Produkten används av två personer samtidigt, och den ena änden sitter inuti den ena kroppen medan den andra sitter i den andra. Det gör den till en produkt där rengöringsbarheten inte bara handlar om hållbarhet utan om delad användning — och det är precis den situationen där en porös yta blir ett verkligt problem snarare än ett teoretiskt. Lovense egna bruksbilder rekommenderar kondom på den yttre armen, vilket är ett rimligt råd av samma skäl.

Konstruktionen är ett enda stycke silikon över hela kroppen, med undantag för kontrollringen i blank plast där knappen sitter. Det betyder att det inte finns någon skarv mellan ett mjukt huvud och ett hårt skaft där smuts kan samlas, vilket är en verklig skillnad mot billigare modeller. Ringen är samtidigt den enda punkt på produkten där två material möter varandra, och det är där man ska titta efter slitage över tid.

Ftalater, BPA och materialdeklarationen som saknas

Ftalater är en grupp mjukgörare som används för att göra plast — framför allt mjukgjord PVC — böjlig. Kemikalieinspektionen beskriver dem som ämnen som kan påverka hormonsystemet och försvåra fortplantning, och flera av dem är därför begränsade eller förbjudna inom EU i ett stort antal produkter. Just den här produktkategorin är återkommande föremål för tillsyn, eftersom den innehåller mjukgjord plast mot slemhinna.

Silikon behöver inga ftalatmjukgörare för att bli mjukt — mjukheten kommer från polymerens egen struktur — och därför är silikon som materialangivelse i sig ett bättre besked än beteckningar som "TPE" eller "jellygummi", som inte säger någonting alls om vilka mjukgörare som ingår.

Men här måste texten vara ärlig om vad som faktiskt går att belägga. Lovense publicerar ingen materialdeklaration för Lapis som går att hämta och citera, eftersom hela webbplatsen är otillgänglig för maskinell hämtning. Det som finns är märkningen Body-Safe på förpackningen och en ftalatfri-uppgift i Joylands specifikationsblad — alltså en återförsäljaruppgift, inte tillverkarens egen skrivning. Jämför det med We-Vibe, som på sin produktsida för Sync 2 skriver ut att materialet är producerat utan ftalater, BPA och latex. Den skillnaden i öppenhet är inte kosmetisk: latexuppgiften är avgörande för den som är latexallergisk, och den finns inte publicerad för Lapis alls.

Mått och vikt: 230 millimeter totalt och 315 gram

Tillverkarens egen måttgrafik är ovanligt utförlig och tål att läsas noga. Den anger total längd 230 millimeter, insticksbar längd 138 millimeter för den långa armen och 87 millimeter för bulbdelen, 120 millimeter för skaftet ovanför halsen, 41 millimeter som största omfång och 38,5 millimeter över bulben. Att tillverkaren redovisar insticksbar längd separat för båda ändarna är mer än de flesta gör, och det är precis de två talen som avgör om produkten passar.

Vikten anges av Blush Me och Joyland till 315 gram. Det är en återförsäljaruppgift och inte hämtad från Lovense direkt, men de två butikerna anger samma tal oberoende av varandra, och storleksordningen är rimlig för 230 millimeter massiv silikon. Till jämförelse anger Fun Factory 433 gram för sin Share Lite, som är 252 millimeter lång och saknar elektronik helt. Lapis är alltså både kortare och lättare än den mest kända konkurrenten i formatet, trots att den innehåller tre motorer och ett batteri.

Vad vikten betyder i praktiken är värt en rad, eftersom den fungerar annorlunda här än på en handhållen produkt. På en strapless strap-on hänger hela vikten i bäckenbotten. 315 gram är inte mycket i handen men det är mätbart när det är muskelarbete som håller kvar det, och det är en av flera anledningar till att den här produkttypen har en inlärningskurva. De 118 gram som skiljer mot Share Lite är därför en verkligt relevant siffra och inte en detalj i en tabell.

Omfånget på 41 millimeter motsvarar ungefär 13 centimeters omkrets, vilket placerar den i den övre mellanklassen bland dildos — märkbart, men inte extremt. Den räfflade ytan på skaftet är enligt butikernas beskrivningar avsedd att både ge extra känsla och sprida vibrationerna längs armen. Tillverkaren publicerar inget mått på räfflornas djup, och det är inte heller ett tal som skulle säga särskilt mycket.

Sju mönster, tre motorer och en enda knapp

Gränssnittet på produkten själv är så enkelt det kan bli: en knapp, placerad på kontrollringen mellan de två armarna. Lovense egen måttgrafik sätter etiketten "ON/OFF 7 Patterns" direkt vid den, och Vuxenkuls specifikationsblad anger likaså sju vibrationslägen. Det innebär i praktiken att du stegar dig igenom sju förinställda mönster med upprepade tryck och stänger av med ett långt tryck — det vanliga mönstret i produktklassen.

Att det bara finns en knapp är ett medvetet val och inte en besparing. Knappen sitter på en produkt som under användning befinner sig mellan två kroppar, där ingen ser den och ingen har en fri hand i närheten. Fler knappar hade inte gjort den lättare att styra. Det verkliga gränssnittet är i stället appen, och det är där modellens funktioner faktiskt finns.

Var de tre motorerna sitter

Både Joyland och Vuxenkul anger tre separata motorer. Det är fler än på de flesta strapless strap-ons, och det förklarar vad Lovense menar med formuleringen om att Lapis ger stimulering av G-punkt, P-punkt och C-punkt — tre stimuleringspunkter kräver motorer på tre ställen, eftersom silikon dämpar vibration effektivt över avstånd. En enda motor i mitten hade gett kraftig vibration vid ringen och nästan ingenting alls vid spetsarna.

Det som går att konstatera rent tekniskt är att en flermotorkonstruktion i en produkt av den här längden är en förutsättning snarare än en lyx. 230 millimeter är långt, och vibrationsdämpningen genom massiv silikon är betydande. Vad tillverkaren däremot inte publicerar är motorernas placering i millimeter, deras effekt eller om de går att reglera oberoende av varandra i appen. Butikernas beskrivningar anger bara antalet.

Notera också vad tre motorer gör med batteriet. Drifttiden på högsta läget anges till upp till 58 minuter mot upp till 156 minuter på lägsta — en faktor 2,7 mellan ytterlägena. Det är en ovanligt stor spridning, och den är precis vad man väntar sig när tre motorer kan gå samtidigt på full effekt. Siffran som betyder något för en parprodukt är den lägre av de två.

Lovense Remote: vad appen tillför

Förpackningens baksida anger att Lapis synkar med appen Lovense Remote, tillgänglig via App Store och Google Play. Joylands specifikationsblad anger systemkraven: iOS 14.2 eller senare, Android 5.0 med Bluetooth 4.0, samt Mac eller Windows-PC med en USB-Bluetooth-adapter. Att desktopstöd finns alls är ovanligt i kategorin och relevant för långdistansanvändning, där den ena parten ofta sitter vid en dator.

Appstyrningen är den funktion som motiverar prisskillnaden mot en enkel vibrerande strapless strap-on. Med app kan mönstren styras av den som inte bär produkten, vilket är en meningsfull skillnad just på en parprodukt: den enda knappen sitter på ett ställe där ingen kommer åt den, medan en telefon kan ligga bredvid. Det är också den enda vägen till de funktioner som ligger utanför de sju inbyggda mönstren.

Här behövs samtidigt en reservation. Lovense publicerar ingen åtkomlig teknisk specifikation för Bluetooth-versionen eller räckvidden i meter. Det enda som anges är att Android-sidan kräver Bluetooth 4.0, vilket är ett krav på telefonen och inte ett besked om vad som sitter i produkten. Räckvidd på närhåll är alltså inte något du kan planera efter i förväg — och en appstyrd produkt vars radiospecifikation inte publiceras är en produkt där du får lita på varumärket i stället för på ett datablad.

Hur fungerar långdistansstyrning?

Förpackningens baksida anger att produkten är avsedd för soloanvändning, användning på nära håll och styrning över distans. Långdistansstyrningen fungerar inte via Bluetooth utan via internet: telefonen bredvid produkten håller Bluetooth-länken, och Lovense tjänst kopplar samman den telefonen med en andra användare någon annanstans. Det som går att konstatera är att funktionen därmed förutsätter en fungerande internetanslutning i båda ändar och att den passerar tillverkarens servrar.

Det är värt att vara medveten om innan köp, av två skäl. Det första är praktiskt: fördröjningen över internet är inte noll, och funktionen är beroende av att en tjänst hos tillverkaren fortsätter drivas. Det andra är principiellt: en produkt som kommunicerar över tredje parts servrar är en annan sorts produkt än en som bara pratar Bluetooth med telefonen bredvid. Behöver du inte funktionen kan appen användas enbart på närhåll, och de sju mönstren fungerar helt utan telefon.

Passformen: den svåra delen med en selfri strap-on

Det här är avsnittet som avgör om produkten blir använd, och det är samtidigt det som minst går att läsa ut ur en specifikation. Det som går att konstatera är följande: bulbdelen är 87 millimeter lång och 38,5 millimeter bred, halsen mellan armarna är böjlig, och hela konstruktionen är ett stycke.

Den böjliga halsen och vinkeln mot kroppen

Halsens böjlighet är den konstruktionsdetalj som gör mest skillnad. På en styv dubbeldildo bestäms vinkeln mellan de två armarna en gång för alla i formen, och passar den inte din anatomi finns ingenting att göra åt det. Lovense egna bruksanvisningsbilder visar uttryckligen att halsen ska justeras för att ställa in vinkeln för penetration, och att bulbänden förs in först.

Konsekvensen är dubbel. Fördelen är uppenbar: samma produkt kan fungera för fler kroppar, och vinkeln kan ändras mellan ställningar. Nackdelen är lika verklig: en böjlig hals ger efter under tryck. Ju mer flexibel förbindelsen är, desto mer av kraften vid penetration tas upp av halsen i stället för att gå framåt, och desto mer arbete måste bäckenbotten göra för att hålla emot. Det är en konstruktionsmässig avvägning som varje strapless strap-on måste göra, och den går inte att ta sig runt.

Ett praktiskt tips som följer av konstruktionen: en separat sele eller ett par tajta trosor utanpå produkten löser problemet för den som tycker att den glider. Det upphäver en del av poängen med en selfri modell, men det är ett vanligt och fungerande grepp och det påverkar varken vibration eller material.

Kondom, glidmedel och rengöring

Lovense egna bruksbilder anger tre steg i ordning: sätt på kondom, använd glidmedel och justera halsen. Kondområdet är värt att ta på allvar på just den här produkttypen, eftersom den används av två personer samtidigt och eftersom en kondom dessutom gör rengöringen av den yttre armen väsentligt enklare.

Glidmedelsvalet följer den vanliga regeln för silikon: använd vattenbaserat. Silikonbaserat glidmedel ska inte användas på silikonprodukter — det bryter ned silikonytan över tid och gör den porös, och en porös yta går inte längre att rengöra ordentligt, bara att byta ut. Oljebaserade produkter som kokosolja lämnar en hinna som är svår att få bort och bryter dessutom ned latexkondomer. Den kombinationen — kondom plus oljebaserat glidmedel — är särskilt olämplig här.

Rengöringen gynnas av IPX7-klassningen: hela produkten kan sköljas av under rinnande vatten med ljummet vatten och oparfymerad tvål eller ett rengöringsmedel avsett för intimprodukter. Torka av och låt lufttorka innan den läggs undan. Förvaringspåsen som följer med i förpackningen är inte bara en trevlig detalj — silikon drar åt sig damm och ludd, och en påse gör att produkten inte behöver sköljas av innan varje användning också.

Vattentäthet: vad IPX7 faktiskt betyder

Lovense märker förpackningen med Waterproof och symbolen IPX7. Blush Me och Joyland anger samma klassning i sina specifikationsblad. Klassningen kommer från den internationella standarden IEC 60529, som definierar kapslingsklasser för elektrisk utrustning. Siffran 7 i den andra positionen betyder att produkten är testad för nedsänkning i vatten till en meters djup i 30 minuter.

En avvikelse ska noteras rakt ut, eftersom den finns i den svenska prisdatan. Vuxenkuls produktsida anger "Vattentät: Nej" i sin egen faktatabell, vilket motsägs både av tillverkarens förpackningstryck och av två andra återförsäljares specifikationsblad. Tillverkarens egen märkning väger tyngre än en butiks fältifyllnad, men det är värt att känna till om du läser den sidan och blir osäker.

IPX7 mot "stänksäker" — skillnaden som avgör

Skillnaden mot en stänksäker produkt är större än formuleringarna antyder. Stänkskydd täcker vattendroppar och i bästa fall vattenstrålar, men inte nedsänkning. En sådan produkt klarar en fuktig trasa och möjligen dusch, men inte badkar, och den ska inte hållas under rinnande vatten utan eftertanke kring knapp och laddkontakt.

Med IPX7 kan hela produkten sköljas av utan försiktighet. På just Lapis är det extra relevant av två skäl: kontrollringen med knappen är den enda skarven i konstruktionen och skulle vara det svaga stället på en sämre tätad produkt, och produkten används på ett sätt som gör noggrann rengöring till en förutsättning snarare än ett önskemål. Saknar en produkt IPX-uppgift helt ska den behandlas som inte vattentät — frånvaron av en klassning är aldrig ett tecken på att produkten skulle vara godkänd.

Batteri och laddning: 105 minuter in, 58 till 156 minuter ut

Blush Me anger laddtiden till 105 minuter, drifttiden till upp till 156 minuter på lägsta läget och upp till 58 minuter på högsta, samt standbytiden till upp till 120 timmar. Joyland anger batteritiden till upp till 2,5 timmar, vilket ligger nära de 156 minuterna och alltså avser lägsta läget. Samtliga är återförsäljaruppgifter, inte hämtade från Lovense direkt, men de tre talen är inbördes konsistenta.

Det som går att konstatera är att laddtiden på 105 minuter är nästan dubbelt så lång som drifttiden på högsta läget. Det är inte i sig ett underkännande — 58 minuter på full effekt räcker gott för användningen produkten är gjord för — men det betyder att Lapis inte är en produkt du laddar mellan två tillfällen samma kväll. Ladda i förväg. Till jämförelse anger We-Vibe upp till 120 minuters drift och upp till 90 minuters laddning för Sync 2, alltså både längre drift på maxeffekt och kortare laddning.

Hur laddas Lovense Lapis?

Med en magnetisk USB-laddkabel. Joyland anger laddmetoden uttryckligen, och Lovense säljer kabeln separat som Lovense Magnetic Charger USB för 169 kronor i den svenska prisdatan — kompatibilitetslistan för den kabeln räknar upp Lapis tillsammans med bland andra Edge 2, Ferri, Gravity, Hush 2, Lush 3, Nora och Ridge.

Magnetisk laddning är en avvägning, inte en ren fördel. Fördelen är att det inte behövs någon öppning i höljet, vilket gör det enklare att uppnå IPX7 utan gummiplugg — och på en produkt som ska sköljas av efter varje användning är det en verklig konstruktionsvinst. Nackdelen är att kabeln är produktspecifik: tappar du laddkabeln fungerar ingen vanlig USB-C-kabel, utan du måste skaffa en ersättare. Det goda beskedet är att kabeln är gemensam för nästan hela Lovense-sortimentet och att en ersättare finns att köpa i svensk butik för 169 kronor, vilket är väsentligt bättre än att vara hänvisad till import.

Kapaciteten som inte publiceras

Ingen tillgänglig källa publicerar batteriets kapacitet i mAh eller dess spänning för Lapis— varken Lovense förpackningstryck, tillverkarens måttgrafik eller något av de tre svenska specifikationsbladen. Utan kapaciteten går det inte att räkna om drifttiden till en effektförbrukning, och det går inte att jämföra hur hårt cellen belastas mellan modeller. Med tre motorer och en spridning på 58 till 156 minuter hade det talet varit mer informativt här än på en produkt med en enda motor.

Det som gäller generellt för litiumjonbatterier gäller också här: kapaciteten faller med antalet laddcykler, cellen är inte utbytbar i en helgjuten silikonkropp, och produkten mår bäst av att laddas regelbundet i stället för att förvaras helt urladdad. Med användning ett par gånger i månaden är det batteriet, inte silikonet, som sätter gränsen för livslängden — och eftersom en IPX7-tätad produkt inte går att öppna utan att förstöra tätningen är produkten i praktiken förbrukad när cellen är det.

Ljudnivån: ingen siffra publiceras

Frågan hur högljudd Lapis är får ett kort svar, och det måste vara ärligt: ingen tillgänglig källa publicerar ett uppmätt decibelvärde för Lovense Lapis. Förpackningen anger "Super-Powerful" men inget ljudmått, måttgrafiken tar inte upp frågan, och inget av de svenska specifikationsbladen anger ett tal. Sajter som redovisar ett exakt decibelvärde för modellen redovisar antingen en egen mätning eller ett värde utan källa.

Det som däremot går att konstatera rör konstruktionen. Tre motorer inbäddade i massiv silikon är en dämpande konstruktion i sig — silikonet som dämpar vibrationen på vägen till spetsarna dämpar också ljudet på vägen ut. Samtidigt är tre motorer tre ljudkällor, och en produkt som används mellan två kroppar har mycket mjukt material runt sig under drift, vilket dämpar ytterligare. Det är resonemang, inte mätning, och det ska läsas som sådant. Ett praktiskt råd som gäller oavsett modell: lägg produkten på ett mjukt underlag mellan användningarna, eftersom en hård bordsskiva fungerar som resonanslåda.

Lovense Lapis jämfört med alternativen

Tre jämförelser är relevanta: mot den mest kända selfria strap-onen utan elektronik, mot den appstyrda parprodukt som löser samma problem på ett annat sätt, och mot Lovense egen mest sålda modell. Specifikationerna för konkurrenterna kommer från respektive tillverkares egna produktsidor, och samtliga priser ur butikernas produktflöden 29 juli 2026.

Mot Fun Factory Share Lite — 396 kronor och ingen elektronik

Fun Factory Share Lite kostar från 599 kronor och är den klassiska selfria strap-onen i kroppsvänlig silikon. Fun Factory anger 252 millimeters total längd, 115 millimeters bredd, 44 millimeters höjd och 433 grams vikt, och beskriver modellen som 22 procent lättare än originalmodellen Share. Den är helt vattentät. Den vibrerar inte.

Skillnaden är alltså inte gradvis utan principiell. Share Lite är ett stycke silikon utan batteri, utan motorer, utan app och utan någonting som kan gå sönder elektriskt. Lapis är samma grundform med tre motorer, Bluetooth och ett inbyggt batteri, för 396 kronor mer. Lapis är dessutom kortare — 230 mot 252 millimeter — och 118 gram lättare trots elektroniken.

Slutsatsen är rakare än prislappen antyder. Är du osäker på om formatet över huvud taget fungerar för dig är Share Lite ett billigt och hållbart sätt att ta reda på det, och den har inget batteri som degraderar. Vet du att formatet fungerar och vill ha vibration för båda parter samt möjligheten att låta partnern styra, finns ingen väg dit via Share Lite — då är de 396 kronorna vad funktionen kostar.

Mot We-Vibe Sync 2 — två olika sätt att dela

We-Vibe Sync 2 kostar från 1 295 kronor, alltså 300 kronor mer än Lapis som billigast. Båda är appstyrda parprodukter, båda är IPX7, båda är avsedda att användas av två personer samtidigt. Där tar likheterna slut.

Sync 2 mäter 41,7 × 74,8 millimeter och bärs inuti av den ena parten under samlag, med en arm mot klitoris och en mot G-punkten. Den ersätter alltså ingenting — den läggs ovanpå. We-Vibe anger kroppsvänlig silikon utan ftalater, BPA och latex, uppladdningsbart litiumjonbatteri, drifttid upp till 120 minuter, laddtid upp till 90 minuter, tio intensitetsnivåer, appstyrning på distans och två års garanti i tre färger.

De skillnader som faktiskt betyder något: Sync 2 har längre drifttid på maxeffekt (120 minuter mot 58), kortare laddtid (90 mot 105 minuter), dubbelt så lång garanti (två år mot ett) och en fullständigt utskriven materialdeklaration som även täcker latex. Lapis har å sin sida en helt annan användning — den är penetrationen, inte ett tillägg till den — tre motorer i stället för två, och 300 kronor lägre ingångspris. Väljer du på redovisad data och garanti vinner We-Vibe. Väljer du på vad produkten faktiskt gör finns ingen konkurrens: de löser olika problem.

Mot Lovense Lush 3 — samma app, annan produkt

Lovense Lush 3 kostar från 1 249 kronor och är märkets mest sålda modell: ett bärbart vibrationsägg för inre stimulering, med samma app och samma magnetiska laddkabel som Lapis. Jämförelsen är relevant just därför att många köper in sig i ett ekosystem snarare än i en enskild produkt.

Det som gäller är detta: laddkabeln är gemensam, appen är gemensam och båda kan styras på distans. Har du redan en Lovense-produkt har du alltså redan kabeln och kontot. Men Lush är en soloprodukt som kan fjärrstyras, medan Lapis är en produkt två personer använder i samma stund. Att de delar app gör dem inte utbytbara, och en Lush är inget argument mot en Lapis eller tvärtom. Lovense publicerar inga jämförbara specifikationer i åtkomlig form för någon av dem, vilket gör att jämförelsen här stannar vid funktion och pris.

Prisbilden: 995 till 2 595 kronor och fem butiker med lager

Sju svenska butiker säljer artikeln med EAN 6972677430227. Billigast är Joyland på 995 kronor, dyrast är Vuxen på 2 595 kronor. Det är 1 600 kronor eller 161 procents skillnad för exakt samma artikelnummer, samma färg och samma förpackning — en av de största spridningarna i hela produktkategorin.

Det ovanliga här är att lagerstatusen inte förklarar bort skillnaden. Både den billigaste och den dyraste butiken hade produkten i lager vid priskontrollen, liksom Vuxenkul på 1 579 kronor och Lustly på 1 999 kronor — fem av sju butiker totalt. De två som saknade lager, Lekosmek på 1 709 kronor och Taboo på 1 899 kronor, ligger dessutom mitt i intervallet. Du kan alltså faktiskt betala 1 600 kronor för mycket för en vara som finns hemma hos någon annan samma dag.

Skillnaden mellan billigaste och näst billigaste tillgängliga butik är 500 kronor (Joyland 995 mot Blush Me 1 495). Det är i sig anmärkningsvärt: hälften av prisspridningen ligger i själva ingångssteget. Joylands eget flöde anger dessutom 1 899 kronor som ordinarie pris mot 995 kronor i kassan, vilket betyder att priset där är ett kampanjpris och inte nödvändigtvis kvar när du läser detta.

Priserna i tabellen ovan uppdateras när butikernas produktflöden uppdateras, men kontrollera alltid slutpriset i kassan. Fraktkostnad tillkommer hos de flesta butiker under ett visst ordervärde — Joyland anger 69 kronor i sitt flöde — och i den här prisklassen ligger flera butiker över gränsen för fri frakt, vilket kan jämna ut några tior men inte i närheten av 1 600 kronor.

För vem passar Lovense Lapis — och för vem inte?

Den passar er som vill ha en penetrerande parprodukt där båda får stimulering samtidigt, och som vill slippa sele. Den passar er som vill kunna låta den ena styra vibrationen medan den andra bär produkten, eftersom det är en funktion som en enda knapp mellan två kroppar aldrig kan ge. Den passar den som redan har en Lovense-produkt och därmed redan har appen och laddkabeln. Och den passar den som vill kunna skölja av hela produkten under rinnande vatten, vilket IPX7-klassningen gör möjligt.

Den passar inte den som vill ha maximal drifttid på högsta effekt — 58 minuter är i underkant, och We-Vibe Sync 2 ger dubbelt. Den passar inte den som kräver publicerad batterikapacitet, uppmätt ljudnivå eller en fullständig materialdeklaration innan köp, eftersom ingendera finns tillgänglig för den här modellen. Den passar inte den som vill ha lång tillverkargaranti: ett år är kort i en kategori där konkurrenter lämnar två år och där andra varumärken lämnar fem eller femton. Och den passar inte den som är osäker på om selfria strap-ons fungerar för dem över huvud taget — där är Fun Factory Share Lite på 599 kronor ett väsentligt billigare sätt att ta reda på saken.

En sak till hör hemma i beslutet. Lapis är konstruerad som en produkt två personer planerar för, inte som något man tar upp spontant. Bulbdelen ska föras in, halsen ska justeras, kondom och glidmedel hör till, och batteriet ska vara laddat i förväg eftersom laddningen tar 105 minuter. Det är ingen kritik — det är hur produkttypen fungerar — men det är värt att veta innan man betalar mellan 995 och 2 595 kronor.

Garanti, reklamation och ångerrätt

Lovense anger på förpackningens baksida ett års tillverkargaranti. Det är kort jämfört med kategorin i övrigt: We-Vibe lämnar två år på Sync 2, och andra tillverkare i närliggande produktklasser lämnar väsentligt längre. Vad garantin täcker i detalj — undantag för slitdelar, tillbehör som laddkabeln, eller villkoren för hur ett ärende drivs — går inte att redovisa här, eftersom Lovense garantivillkor inte är åtkomliga av samma skäl som resten av tillverkarens sajt.

Det som däremot alltid gäller är dina lagstadgade rättigheter, och de är i det här fallet mer omfattande än tillverkargarantin. Enligt konsumentköplagen har du tre års reklamationsrätt vid fel på varan, oavsett vad tillverkaren utfäster — alltså tre gånger så lång tid som Lovense eget löfte. Reklamationen riktas mot butiken du köpte av, inte mot tillverkaren, vilket i praktiken är enklare.

Vid distansköp gäller dessutom ångerrätt i fjorton dagar enligt lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Var uppmärksam på att ångerrätten i praktiken är begränsad för hygienartiklar som brutits ur en förseglad förpackning — reklamationsrätten vid fel gäller däremot alltid. Har du frågor om vad som gäller i ditt fall vägleder Konsumentverket via Hallå konsument.